lördag 24 januari 2015

Suffixofobisk diskussion



   Kolla in listan ovan. En av punkterna är att man inte ska använda diagnoser som förstärkningsord. Fobi är ett ångestsyndrom och något man botar med kognitiv beteendeterapi. Jag har försökt diskutera det här och fått en lång föreläsning om olika politiska -fobier. Förutom att bli föreläst för om saker jag redan visste så var argumentet att man inte bara använde ordet fobi för ångestsyndrom. Det var ingen särskilt uttömmande argumentation. "Eftersom vi använder fobi på det här viset är det okej", liksom. "Vi" är främst vi i vänsterträsket. Och vi har förstås alltid rätt.
   Som metafor är det ganska dåligt att klistra -fobi på allt man inte gillar. Fobi är en extrem begränsning, men som läsaren kan se så är det småsaker som kan få folk att reagera. Att benämna vissa för bl*ttar till exempel. Jaha. Varför är det okej här, här och här isåfall? "Åh, men det är bl*ttarna själva som gör det", säger någon. Men snälla nån, om en del av befolkningen slänger sig med begreppet hit och dit, ska en annan del stämplas som rasister om de använder det? En regel för dig och en för mig. I vissa fall är det berätttigat för en redan existerande obalans, men om man använder det för mycket blir det bara gammaldags dubbelmoral.
   Bara för att alla "goda" människor använder -fobiorden betyder inte att det är rätt. Förr användes N-ordet av de svarta själva, som det här klippet med Malcolm X visar.
   Läste nyligen att funkofobi ska komma in i Svenska Akademiens ordlista. Men det gör det inte mer lämpligt att använda alltså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar